Imamens influens i utvecklingsprocessen för världens kultur och civilisation beror på två faktorer, vilka är en påverkande och en mottaglig faktor. Imamen var tvungen att ha mycket och tillräckligt med kunskap och agera i enlighet med sin kunskap för att vara verkningsfull. Från en annan aspekt var samhället tvungen att acceptera honom och hans kunskap och tankar. På den tiden inträffade båda dessa två faktorer.

Vetenskaper är grunden och källan till kultur och civilisation. Ibland har man ansett att utvecklingen av kultur och civilisation vara jämlikt med kunskapsutveckling enligt grundregeln ”Den som inte har något kan inte ge något”[1]. Om Imamen saknade tillräckligt med kunskap skulle han inte ha kunnat vara verkningsfull i olika vetenskapers uppkomster och utveckling. Tvärtom denna grundregel var Imamen en gruva för olika vetenskaper, och p.g.a. just denna anledning var hans verk, som samlats i hundratals böcker, p.g.a. ett tillfälle som gavs honom mer än vad det gjorde för de andra Imamerna.

Om vi refererar till böcker såsom Khawas al-Quran al-Karim, den existerande avhandlingen inom kemi i det turkiska biblioteket Nur Uthmaniyya på nummer 3634 och Imamens detaljerade avhandling i lärornas principer, lagar, renhet och hygien i alla former, godhet mot ens mor och far, permanent och temporärt giftermål, den absoluta nödvändigheten av att skydda samhället från korruption, mat och dryck, jakt och fiske, goda och onda handlingar som skrivits på ett ställe i boken Khisal som skrivits av Saduq på 400-talet e.h., boken Mufazzals monoteism (Tawhid Mufazzal), boken ”al-Ahlilijah / Hadith al-Halila” som är väldigt värdefull, boken Misbah al-Shari’ah i moral och gnostiscism (’Irfan), avhandlingen om Imamens rekommendationer till hans följare, Imamens avhandling till följarna av röstnings – och jämförelsemetoden, boken om krigsbyten och Khums (skatten ”Femtedelen”), Imamens avhandling till Abu Jaafar Ahwal, avhandlingen Nathr al-Durr, avhandlingen om aspekterna av handel och affärer, Hans Excellens diskussioner om skapelsen av människan, Tibb al-Sadiq (Sadiqs medicin) och hundratals andra böcker kommer shiamuslimernas påståenden gällande Imamens kunskapsspridning inom olika vetenskaper att bevisas.

I boken Mirat al-Jinan står det: ”Imamens elev, Jabir ibn Hayyan, skrev en bok på tusen sidor som täcker Hans Excellens avhandling inom olika vetenskaper, som är på ca. 500 avhandlingar.”

Denna stora och omfattande volym av kunskap inom olika ämnen skapade kulturell infrastruktur och islams funktionsmässiga civilisation och Imamen lyckades förändra den islamiska kulturen och civilisationen med sin vältalighet och därefter även världens kultur och civilisation.

[1] «فاقد الشیئ لیس بمعطی»